Suck. 23.32.
Det är på tok försent för mig, det märks varje morgon när jag vaknar som en zombie, snoozar klockan i en timme för att sedan stressa upp och inte hinna äta varken frukost eller borsta håret. När man dessutom hinner stanna upp och se sig själv i spegeln och man finner två stora panda-cirklar runt dem så inser man verkligen att gränsen är nådd.
Hultsfred väntar nästa vecka och jag är ganska säker på att sömn kommer vara en bristvara även då.
Därför avrundar jag här och säger GODNATT.
Jag blir så irriterad och ledsen när jag träffar tjejer som verkligen lägger all deras intelligens under mattan och tar fram det dummaste hos dem själva för att de tror att de ska få fler killar då.
Jag förstår inte hur man kan sjunka till en sådan låg nivå att man börjar bete sig på ett sådant sätt så att man undrar över om de ens vet vad de heter?
Det allra sorgligaste är att se annars "smarta" och starka tjejer hamna i det där träsket när de tror att de behöver spela dumma och hjälplösa för att få napp.
Jag kommer (och det vet jag med all säkerhet) aldrig spela dum eller urblåst för att föröska få en kille på fall. Isåfall blir de väl knockade av min otroliga intelligens eller min starka själv bild.
I mina ögon är man svag och feg om man inte vågar vara sig själv och visa vem man egentligen är.
Jag tror inte heller att någon kille innerst inne vill ha en tjej som behöver hjälp att spola efter sig på toa eller som inte ens kan spika upp en spik.
Är det verkligen tomma plastskal som lockar?
Nee. Jag tror nog inte det.
Idag fyller jag 19 år.
Kan ni tänka er det? Jag kan inte.
På ett sätt känns det som om jag vore mycket äldre, men på ett annat så känner jag mig fortfarande som en liten 13-åring.
Nu sitter jag iallafall på jobbet med en espresso i handen. Jag både ser ut och känner mig som en levande död. Det är hemskt. Att jobba 9-18 fem dagar i veckan tär verkligen på en.
Det är dessutom inget lugnt jobb och efter en dag i tvätthallen kan man lätt ha träningsvärk!
Men jag ska inte klaga, jag är oerhört nöjd över det här jobbet och trivs jättebra! :D
Imorgon ska jag dessutom jobba 9.45 - 16.15. Men det är på Nallens och mamma ska dessutom jobba så det kommer bli en kanon dag! :D
Ikväll blir det inget party eller så, lite myskväll och tårta hemma hos mamma & co. Sen ska jag hem tidigt och sova har jag planerat in.
Jag hoppas att det blir en del besiktningar idag, det är så skönt att få komma iväg en stund o få lite luft. Här inne i bilhallen är det ganska kvavt och varmt. Eller ja. Ganska kvavt och JÄTTEVARMT.
Nu ska jag gå och jobba. Hej så länge! :D
Det här är den värsta kvällen jag varit med om på ruggigt länge.
Jag är så himla rastlös och får panik av att sitta här i min lilla lägenhet.
Jag reflekterade nyss lite över mina kompiskretsar. Jag har inga umgåsbara kompis i Enköping för tillfället. Vilket såklart suger.
Någon som jag saknar är Anna som är i London, den busan.
Resten av enköpingsskaran är sådana personer som bara fallit bort av sig själva. Eller såklart. Jag har ju kompisar. Men inga sådana där "Hej, ska vi ses om 5 minuter spontan-kompisar".
Det umgänget finns ungefär 3,5 (eller är det kanske lite mindre) mil härifrån. I Västerås finner man mina buddies. Men idag skulle jag vilja ha dem här. Jag har ett umgängesbehov som jag måste råda bot på.
Det jävla vädret gör ju inte saken bättre, regn och rusk är det sista jag vill ha. Jag vill ha choklad. Och sol. Och värme. Och bikini och solbränna. FAN JAG VILL HA ÄKTA SOMMAR.
Imorgon är det midsommar och till 97% så ska jag hem till Walle. Annars ska jag hem till Hanna. Men förhoppningsvis så får jag vara med både Walle & co + Hanna & co. i keep my fingers crossed...
Nej nu ska jag fundera om jag ska orka laga kvällsmat eller om jag nöjjer mig med popcorn. På återseende.
Jag har släppt taget.
Jag orkar inte gå runt med alla negativa tankar om mig själv och mitt utseende längre.
Jag vet att jag är längre och större än de flesta. Det är ingenting som kommer försvinna eller förändras över en natt.
Jag kommer alltid vara mig. Jag kommer alltid (ungefär) se ut så här.
Jag har breda höfter. Jag har ingen svinplatt mage. Jag har ganska bulliga kinder.
Jag har långa ben. Jag har inte tandpetare till lår. Jag kan ha hela ansiktet fullt av finnar vissa dagar.
Men gissa vad?
Jag bryr mig inte.
Jag har lärt mig att uppskatta mig själv och min kropp på ett helt annat sätt den senaste tiden.
Jag är så glad att jag är jag.
Hur kul vore det att vara "perfekt"?
Vad ska man då sträva efter? Vad ska man då försöka bli bättre på? Vad ska man då försöka sluta med?
Jag är så jävla söt, snygg och gullig så det är inte sant. Och vet ni vad? Ju mer jag själv vet det, desto mer kommer ni se det också. Jag strålar och skiner som en sol och det är tack vare mig själv. Jag önskar att alla skulle kunna acceptera sina utseenden precis som de är. Jag vill inte att folk ska behöva ha ångest över vad de äter eller hur lite/mycket de tränar. Visst, jag tycker om att träna. Jag tänker på att inte äta godis och dricka läsk mitt i veckorna. Ibland så tränar jag fast jag kanske inte är så sugen men mest för att jag behöver. Men det är inte för att jag har ångest för mitt utseende.
Det är för att jag mår bra av att träna och äta nyttigt. Jag skulle inte vilja gå upp i vikt, det kan jag erkänna. Men om jag skulle få välja mellan att vara SMAL och gå ner tiotals-kilon eller stanna där jag är idag, med mina höfter, magen, rumpan och de breda låren så skulle jag ändå vilja stanna kvar.
Jag är så nöjd över mig själv och det borde alla unna sig att vara!
Herregud, det här är alldeles försent för mig om man tänker på när jag ska gå upp imorgon.
Iallafall så är jag alldeles pirrig i magen och kan inte slappna av. Tänkte att det kanske också var bäst att slänga in ett inlägg så ni alla vet vad som händer imorgon : )
Jag tar alltså studenten. Bor ni i Västerås eller i närheten kan ni ju ta er till Vasaparken runt 11 för att kolla på utspringet :)
Jag kommer inte ha möjlighet att blogga någonting imorgon och chansen till bloggning är även liten på lördag.
Jag återkommer helt enkelt så fort jag kan, då som en fri kvinna med stora förhoppningar om framtiden.
På återseende!
Jag känner mig väldigt besviken just nu.
Jag är otroligt less på att ha personer i min omgivning som oavsett vad alltid vrider allting för att de ska få en anledning till att bli tjuriga och så fort man vänder ryggen till så hugger de en i ryggen.
Jag har inget behov av kompisar som hela tiden måste vara sura, som bara hör det de vill höra och som inte tillför någonting själva.
Det är inte mitt fel att man inte lyssnar ordentligt eller har ett behov att ta ut sina agressioner på sina "vänner".
Jag är helt klar med sådana personer och i fortsättningen kommer jag bara lägga energi på de personer som jag vet bryr sig.
Over and out.
Idag har jag varit i gång hela dagen, har varit hos frissan, på studentcermonin på stan och sist en härlig studentbjudning :D
Nu fan är det bara sju dagar kvar för min egen del, vem kan förstå det?! Inte jag!
Som tur var har det varit uppehåll hela dagen, det är jag väldigt glad för.
Jag valde pennkjol och en vit tunika med virkade detaljer, ni ska få se bilder snart. Till det hade jag min kavaj och en fransväska. Det var så jäkla kallt kan jag lova!
Min kära Anna på sitt studentflak och min snygga kusin :D Härliga tider!
Nu ska jag städa lite fort innan Walle & co kommer hit, vi hörs senare babes!
Jag är nog en 19-åring (snart då) som har varit med om ovanligt mycket i mitt liv hittills.
Allting har inte varit bra, men en allting har i slutändan stärkt mig så otroligt mycket som person.
Jag har haft en barndom som är väldigt ovanlig i jämförelse med andra, men jag är glad att jag har haft det som jag har.
Jag har ju inte vetat bättre så jag tycker givetvis att jag har haft det superbra. Men såhär i efterhand när man kan jämföra en "normal" (det finns inget begrepp som jag hatar mer än just normal) uppväxt mot min egen så vet jag att det är få personer som fått uppleva just det som jag gjort.
Hela resan genom gymnasiet har också varit ett väldigt äventyr, från att ha suttit uppe på de högsta hästarna blev jag nerputtad i leran där jag låg och kravlade ett tag innan jag hittade vägen tillbaka. Jag kan inte fatta hur jag har klarat mig eller hur jag lyckats. Vissa kvällar kan jag ligga och tänka tillbaka på allt och då känns det nästan som om jag bläddrar i en bok. Jag har väldigt mycket som rör sig i huvudet på mig och jag har börjat skriva ner allt, det är absurt att se det på papper.
Jag kan inte förstå hur jag ska kunna ha plats i mitt huvud om saker och ting ska fortsätta på det här sätter, jag är ju bara 19 år och har redan varit med om saker som skulle kunna bli en hel bok, kommer jag vara uppe i en hel serie vid 30?
Hej,
just nu sitter jag i Älvans klassrum och ska prata engelskabetyg med Louise :)
Sen ska jag åka hem och plugga. Höll jag på att skriva! Haha, Ne ni. Plugga ska jag inte :)
Jag ska nog städa lite, ta en promenad och på kvällskvisten ska jag hem till mamma.
Ska få låna en bil eftersom jag ska till frisören imorgon, vet inte exakt hur jag ska göra?
Har tänkt mig att bleka några slingor, så det blir lite solblekt strandruffs över det hela :P
Nu ska jag gå in och snacka med läraren. Hej så länge : )
Här kommer det.
Så jäkla snygga t-shirtar, linnen och bodys. Jag älskar Katy Perrys body! För kom ihåg..
It's whats on the outside that counts ; )
Yelles t-shirt är också underbar. You Enjoy life. : )
I can almost see it
That dream I'm dreaming but
There's a voice inside my head sayin,
You'll never reach it,
Every step I'm taking,
Every move I make feels
Lost with no direction
My faith is shaking but I
I gotta keep trying
Gotta keep my head held high
Hej.
hej. är precis hemkommen från Farmor.
