Bhhuu, jag fryser!
Det är så kallt här nere i mitt rum.
Fast det är inte så konstigt om man tänker på hur stort det är och att det bara finns ett element.

Imorgon kommer Sara hit, på kvällen kommer också Anna och Daniel med barn : )
Det ska bli roligt, fast anledningen känns sorglig. Folk kommer hit för att säga hejdå innan jag åker. Åker iväg till England.
Jag ryser. Jag ska "bara" vara borta dryga 7 veckor, men det känns som en evighet.
Är rädd att lilla Tindra ska glömma bort mig. Men jag vet inte, någon som är bra på bebisar?
Kommer hon glömma mig tror ni?

Kollade på bussar från flygplatsen till Brighton idag. Kommer nog ta 13.30 bussen, kommer fram 11.25 om allt går som det ska. Men jag tänkte att det är onödigt att stressa ; )
Det kommer nog ta ett tag för mig att hitta väskan, busshållplatsen osv.
Kan ju dessutom passa på att äta något innan en drygt 4½ timmars bussresa!
Men jag ser framemot det. Bra musik, mitt DS och kameran i högsta hugg så kan det nog bli en spännande busstur.

Det absolut värsta med hela resan är hur oerhört mycket jag kommer sakna min Simon. Det känns frustrerande.
Jag saknar honom nu och nu har det gått ungefär 1 dag...

Godnatt!